Nu
vill Folkhälsoinstitutet förbjuda rökning på uteserveringar också.
Suck. De kan inte ens förklara på vilket sätt rökning utomhus är ett
allvarligt hot mot andras hälsa. Men det är klart, som generaldirektören
säger: ”det kan vara svårt att gå undan” när någon röker. Alltså ska
man inte behöva utsättas för detta! Ja, detta är Sveriges sämsta sidor i
ett nötskal: den ordentliga människan ska inte behöva utsättas för
något otrevligt.
Nu kanske jag låter som en liberal här, men: räcker det inte med alla förbud som redan finns i utelivet? Så här ser det ut i de flesta svenska städer: Krogar måste stänga klockan 01, om de inte får särskilt tillstånd, men ingen krog får någonsin ha öppet efter 05, eller 03 om den ligger i Göteborg. Då gäller detaljerade instruktioner för exakt hur många ordningsvakter krogen måste ha. Uteserveringar får bara finnas från april till oktober och måste stänga klockan 22 på kvällen. Inga inplastade uteserveringar av fransk typ får finnas. I många kommuner får uteserveringarna inte heller ha vita plaststolar eftersom det ser fult ut. För att servera alkohol måste det serveras mat, och ska det dansas måste restaurangen söka danstillstånd. Ska man ordna egen fest måste man ha fullständiga namn på alla som ska vara där, de måste anmäla sig innan eller registrera sig i dörren. Och så vidare. Aargh, fattar de inte att de förkrymper själen?
I ärlighetens namn är det inte bara myndigheters fel att nattlivet är så dött, det är också bostadsrättsföreningar, markägare och andra som bara måste ha ett ord med i laget. I Högdalen i Stockholm hade det lokala fiket öppnat en uteservering med vattenpipor. Plötsligt uppstod något som liknade folkliv; människor i alla åldrar satt och hängde på eftermiddagar och kvällar, rökte vattenpipa och fikade. Men SL som ägde marken sa stopp. Här skulle inte vara något oväsen på kvällarna. Det spelade ingen roll att ingen drack alkohol där eller att ingen bor ovanpå kaféet. De fick stänga uteserveringen och nu är det lika tråkigt som förut.
Sedan finns det allt detta underliga som verkar ligga i själva den svenska krogkulturen som köer, trappstegsåldersgränser och garderobstvång. Det har krogarna själva infört, kommunerna har inget med det att göra. Sist jag var ute gick en vakt runt i lokalen och ryckte i alla som hade något i gråzonen mellan jacka och tröja och sa att de måste lämna ifrån sig dem nu, annars blev de utkastade.
Alla i hela världen tycker detta är sjukt, förutom vi. Det värsta är att vi i Sverige verkar tro att om inte alla dessa regler fanns, skulle nattlivet urarta till totalt kaos. Hur förklarar de då att i Frankrike, Tyskland, Danmark, Spanien och i stora delar av resten av världen, kan folk gå på krogen och stanna hela natten utan att bli övervakade av vakter? De respekterar varandra och blir faktiskt respekterade av krogägaren också. I Grekland ville en politiker stänga krogarna klockan två på natten. Han blev utskåpad, det gjordes låtar som drev med honom, han är tio år senare fortfarande ett allmänt skämt.
Men här är det som om vi bara ser till de materiella behoven, den fysiska hälsan – vi fattar inte att för att leva behöver man också ha skönhet, njutning, spänning. Kanske har det med vårt protestantiska arv att göra. Protestantismens välsignelse och förbannelse är att den, till skillnad från katolicismen och den ortodoxa kyrkan, inte har någon dubbelmoral. Det betyder att om vi kommer överens om att något är dåligt, då ska det bort. Det går inte att bikta sig och sen fortsätta som vanligt. Det finns inget ”ja jag vet att det är fel, men he he.” Inget he he! Är det fel så är det rent förkastligt. Och nu är ciggen det stora irritationsmomentet, den ska bara utrensas! Alkoholen däremot verkar komma in i vardagen alltmer. Det är förmodligen en klassfråga, vänta tills överklassen slutar dricka och enbart håller sig till detoxsmoothies. Då är det slut med vin på allmänna platser, spa och tåg.
Nu kanske jag låter som en liberal här, men: räcker det inte med alla förbud som redan finns i utelivet? Så här ser det ut i de flesta svenska städer: Krogar måste stänga klockan 01, om de inte får särskilt tillstånd, men ingen krog får någonsin ha öppet efter 05, eller 03 om den ligger i Göteborg. Då gäller detaljerade instruktioner för exakt hur många ordningsvakter krogen måste ha. Uteserveringar får bara finnas från april till oktober och måste stänga klockan 22 på kvällen. Inga inplastade uteserveringar av fransk typ får finnas. I många kommuner får uteserveringarna inte heller ha vita plaststolar eftersom det ser fult ut. För att servera alkohol måste det serveras mat, och ska det dansas måste restaurangen söka danstillstånd. Ska man ordna egen fest måste man ha fullständiga namn på alla som ska vara där, de måste anmäla sig innan eller registrera sig i dörren. Och så vidare. Aargh, fattar de inte att de förkrymper själen?
I ärlighetens namn är det inte bara myndigheters fel att nattlivet är så dött, det är också bostadsrättsföreningar, markägare och andra som bara måste ha ett ord med i laget. I Högdalen i Stockholm hade det lokala fiket öppnat en uteservering med vattenpipor. Plötsligt uppstod något som liknade folkliv; människor i alla åldrar satt och hängde på eftermiddagar och kvällar, rökte vattenpipa och fikade. Men SL som ägde marken sa stopp. Här skulle inte vara något oväsen på kvällarna. Det spelade ingen roll att ingen drack alkohol där eller att ingen bor ovanpå kaféet. De fick stänga uteserveringen och nu är det lika tråkigt som förut.
Sedan finns det allt detta underliga som verkar ligga i själva den svenska krogkulturen som köer, trappstegsåldersgränser och garderobstvång. Det har krogarna själva infört, kommunerna har inget med det att göra. Sist jag var ute gick en vakt runt i lokalen och ryckte i alla som hade något i gråzonen mellan jacka och tröja och sa att de måste lämna ifrån sig dem nu, annars blev de utkastade.
Alla i hela världen tycker detta är sjukt, förutom vi. Det värsta är att vi i Sverige verkar tro att om inte alla dessa regler fanns, skulle nattlivet urarta till totalt kaos. Hur förklarar de då att i Frankrike, Tyskland, Danmark, Spanien och i stora delar av resten av världen, kan folk gå på krogen och stanna hela natten utan att bli övervakade av vakter? De respekterar varandra och blir faktiskt respekterade av krogägaren också. I Grekland ville en politiker stänga krogarna klockan två på natten. Han blev utskåpad, det gjordes låtar som drev med honom, han är tio år senare fortfarande ett allmänt skämt.
Men här är det som om vi bara ser till de materiella behoven, den fysiska hälsan – vi fattar inte att för att leva behöver man också ha skönhet, njutning, spänning. Kanske har det med vårt protestantiska arv att göra. Protestantismens välsignelse och förbannelse är att den, till skillnad från katolicismen och den ortodoxa kyrkan, inte har någon dubbelmoral. Det betyder att om vi kommer överens om att något är dåligt, då ska det bort. Det går inte att bikta sig och sen fortsätta som vanligt. Det finns inget ”ja jag vet att det är fel, men he he.” Inget he he! Är det fel så är det rent förkastligt. Och nu är ciggen det stora irritationsmomentet, den ska bara utrensas! Alkoholen däremot verkar komma in i vardagen alltmer. Det är förmodligen en klassfråga, vänta tills överklassen slutar dricka och enbart håller sig till detoxsmoothies. Då är det slut med vin på allmänna platser, spa och tåg.
