De senaste dagarna har välfärdskapitalisterna twittrat om hur de hållit tummarna, legat sömnlösa, och slutligen jublat när det verkar som att vinsterna inte kommer att tas ifrån dem. ”Glädjande att V stängs ute”, twittrade en chef på Almega lättat. Under två år har de satsat enorma resurser på att bevara möjligheten till vinst: lobbat, ordnat konferenser, uppvaktat nyckelpersoner. Kampanjen för att bevara vinsten i välfärden har varit näringslivets enskilt största kampanj sedan slaget om löntagarfonderna.
Vilken tidning tror ni har varit deras främsta kampanjorgan?
Nej, det var inte Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet. Inte heller Dagens Industri eller Veckans Affärer.
Utan det var, överraskande nog, kommunernas och landstingens egen tidning, Dagens Samhälle. Denna tidning har som ingen annan drivit på med frenesi för vinst i välfärden och för ett fortsatt alliansstyre.
Historien om hur en offentligägd tidning blev riskkapitalisternas bästa vän är en historia om vår samtid. Det är också en historia om ett journalistiskt haveri.
För er som inte vet vilken tidning jag talar om: Dagens Samhälle har länge varit en mycket respekterad politisk facktidning som läses av politiker och beslutsfattare över hela landet. Den brukade också, inte minst på tiden då den hette Kommun-Aktuellt, vara en källa till information för reportrar i allmänmedia och även forskare i statsvetenskap. Tidningen var nämligen den enda som bevakade och granskade kommunernas och landstingens utveckling av skola, vård, energiförsörjning. Stod något i Dagens Samhälle, då kunde man i regel lita på det. Så är det inte längre.
2010 värvades Mats Edman, med en bakgrund i affärspressen, till chefredaktör. Dagens Samhälle gjordes om till en affärstidning för den offentliga marknaden. Tidningen har sedan dess, både på ledarplats, nyhetsplats och i sociala medier, hårt drivit på för alliansen på ett sätt som skulle väcka läsarstorm om det vore en privatägd borgerlig tidning som DN eller Expressen.
Typiska rubriker i Dagens Samhälle lyder ”Sämst resultat i skolan för S-styrda kommuner” eller ”Fem fakta som blottlägger vänsterns välfärdspopulism”. Skolkoncernen JB:s konkurs var fackets fel, enligt Dagens Samhälle: ”Fack och Folksam satte JB Education i konkurs.” LO:s ordförande kallas en ”facklig patriark” och kooperationen är en ”övervintrad, hopplös affärsidé”. Kritik av vinst i välfärden jämförs regelbundet med antisemitism (!) och hat mot homosexuella. Se exempelvis artikeln ”Karl Marx antisemitism lever vidare i ny skepnad” (14/8 2014).
När Dagens Nyheter granskade Carema gick Dagens Samhälle till hård motattack. Granskningen, som uppdagade missförhållanden på Caremas äldreboenden, kallades en ”medieanka” och ett ”skämt”.
I Dagens Samhälle ifrågasätts eller granskas privata företag inte längre: mottot är att all privatisering och upphandling per definition är av godo. Mats Edman gick så långt att han kallade DN:s chefredaktör för ”fröken Herlitz” och menade att hon var ”uppblåst och självgod”. En kritik som fick ett pinsamt skimmer över sig då DN:s granskning nominerades till Stora Journalistpriset.
Framträdande i Dagens Samhälle är hatet mot vänstern. Jonas Sjöstedt ägnar sig enligt tidningen åt ”lögner”, ”effektiv demagogi” och är ”oförmögen att ompröva sin ungdoms trosvissa dogmer”. Om vinst i välfärden förbjuds kommer vi enligt chefredaktör Mats Edman att ”backa tillbaka till tider då vi böjde oss för staten och lät centralbyråkrater diktera våra liv i detalj” (25/9 2014). Vi kommer att gå mot en dyster framtid, ja hela demokratin är enligt Edman hotad, eftersom rätten till vinst ytterst är en ”demokratifråga”.
Att en tidning som ägs av våra kommuner och landsting ostört får bedriva en sådan vulgär höger‑propaganda i fyra år är minst sagt underligt. Vad hände med den kritiskt granskande journalistiken av vad som sker i friskolorna och de privat drivna äldreboendena?
Dessutom har Edman under sin tid som chefredaktör ägnat sig åt ytterst märkliga tilltag. I takt med att de namnkunniga journalisterna försvunnit från tidningen en efter en, har han annonserat efter nya medarbetare på sin privata Facebooksida.
Han har även använt tidningen för att driva kampanj till stöd för en sektanklagad terapeut på Öland. Något som tycks underligt då det inte har med kommuner och landsting att göra alls. Men vilket kanske fick sin förklaring då det uppdagades att Edmans sambo var nära bekant med terapeuten och upplåtit sin gård åt hennes kurser.
Historien om Dagens Samhälle är ännu en historia om hur kapitalintressen nästlar sig in i och tar över det som tidigare varit gemensamt. Men det är också ett lågvattenmärke för den oberoende och granskande journalistiken.
Sveriges kommuner och landsting – hur länge kommer ni att fortsätta ge ut denna kassa Timbropamflett?
Vilken tidning tror ni har varit deras främsta kampanjorgan?
Nej, det var inte Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet. Inte heller Dagens Industri eller Veckans Affärer.
Utan det var, överraskande nog, kommunernas och landstingens egen tidning, Dagens Samhälle. Denna tidning har som ingen annan drivit på med frenesi för vinst i välfärden och för ett fortsatt alliansstyre.
Historien om hur en offentligägd tidning blev riskkapitalisternas bästa vän är en historia om vår samtid. Det är också en historia om ett journalistiskt haveri.
För er som inte vet vilken tidning jag talar om: Dagens Samhälle har länge varit en mycket respekterad politisk facktidning som läses av politiker och beslutsfattare över hela landet. Den brukade också, inte minst på tiden då den hette Kommun-Aktuellt, vara en källa till information för reportrar i allmänmedia och även forskare i statsvetenskap. Tidningen var nämligen den enda som bevakade och granskade kommunernas och landstingens utveckling av skola, vård, energiförsörjning. Stod något i Dagens Samhälle, då kunde man i regel lita på det. Så är det inte längre.
2010 värvades Mats Edman, med en bakgrund i affärspressen, till chefredaktör. Dagens Samhälle gjordes om till en affärstidning för den offentliga marknaden. Tidningen har sedan dess, både på ledarplats, nyhetsplats och i sociala medier, hårt drivit på för alliansen på ett sätt som skulle väcka läsarstorm om det vore en privatägd borgerlig tidning som DN eller Expressen.
Typiska rubriker i Dagens Samhälle lyder ”Sämst resultat i skolan för S-styrda kommuner” eller ”Fem fakta som blottlägger vänsterns välfärdspopulism”. Skolkoncernen JB:s konkurs var fackets fel, enligt Dagens Samhälle: ”Fack och Folksam satte JB Education i konkurs.” LO:s ordförande kallas en ”facklig patriark” och kooperationen är en ”övervintrad, hopplös affärsidé”. Kritik av vinst i välfärden jämförs regelbundet med antisemitism (!) och hat mot homosexuella. Se exempelvis artikeln ”Karl Marx antisemitism lever vidare i ny skepnad” (14/8 2014).
När Dagens Nyheter granskade Carema gick Dagens Samhälle till hård motattack. Granskningen, som uppdagade missförhållanden på Caremas äldreboenden, kallades en ”medieanka” och ett ”skämt”.
I Dagens Samhälle ifrågasätts eller granskas privata företag inte längre: mottot är att all privatisering och upphandling per definition är av godo. Mats Edman gick så långt att han kallade DN:s chefredaktör för ”fröken Herlitz” och menade att hon var ”uppblåst och självgod”. En kritik som fick ett pinsamt skimmer över sig då DN:s granskning nominerades till Stora Journalistpriset.
Framträdande i Dagens Samhälle är hatet mot vänstern. Jonas Sjöstedt ägnar sig enligt tidningen åt ”lögner”, ”effektiv demagogi” och är ”oförmögen att ompröva sin ungdoms trosvissa dogmer”. Om vinst i välfärden förbjuds kommer vi enligt chefredaktör Mats Edman att ”backa tillbaka till tider då vi böjde oss för staten och lät centralbyråkrater diktera våra liv i detalj” (25/9 2014). Vi kommer att gå mot en dyster framtid, ja hela demokratin är enligt Edman hotad, eftersom rätten till vinst ytterst är en ”demokratifråga”.
Att en tidning som ägs av våra kommuner och landsting ostört får bedriva en sådan vulgär höger‑propaganda i fyra år är minst sagt underligt. Vad hände med den kritiskt granskande journalistiken av vad som sker i friskolorna och de privat drivna äldreboendena?
Dessutom har Edman under sin tid som chefredaktör ägnat sig åt ytterst märkliga tilltag. I takt med att de namnkunniga journalisterna försvunnit från tidningen en efter en, har han annonserat efter nya medarbetare på sin privata Facebooksida.
Han har även använt tidningen för att driva kampanj till stöd för en sektanklagad terapeut på Öland. Något som tycks underligt då det inte har med kommuner och landsting att göra alls. Men vilket kanske fick sin förklaring då det uppdagades att Edmans sambo var nära bekant med terapeuten och upplåtit sin gård åt hennes kurser.
Historien om Dagens Samhälle är ännu en historia om hur kapitalintressen nästlar sig in i och tar över det som tidigare varit gemensamt. Men det är också ett lågvattenmärke för den oberoende och granskande journalistiken.
Sveriges kommuner och landsting – hur länge kommer ni att fortsätta ge ut denna kassa Timbropamflett?
